Matsvinn utvecklas till nya livsmedel

Mycket av de livsmedel som produceras blir aldrig mat utan går förlorad i livsmedelskedjan. Det innebär ett stort resursslöseri – om sidoflödena kunde utnyttjas bättre skulle det vara en vinst för både klimat och miljö och dessutom öka effektivitet och lönsamhet i den svenska livsmedelssektorn.

IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett nytt projekt som har som mål att utveckla nya livsmedel från sidoflöden som i dag blir till avfall eller foder. I grönsaksodling kan det handla om blast, skal, skadade eller missformade grönsaker. I produktionen av nötkött blir vissa styckningsdetaljer, blod och inälvor outnyttjade vid slakt. Projektet finansieras av Formas och genomförs i samarbete med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Ipsos, Axfoundation och Matsvinnet.se.

Projektet kommer att ta fram två nya matvaror, en vegetabilisk och en animalisk. Flödena ska studeras med tanke på risk, säkerhet och hållbarhet. Därefter vidtar arbetet med att utveckla nya smakliga och nyttiga produkter, något som sker genom utvecklingsarbete hos Axfoundation och tester i smak och sensorik som genomförs av Ipsos. För att mäta miljönyttan kommer de nya produkterna också att analyseras ur ett livscykelperspektiv.

Fokus ligger på att utveckla produkter för två målgrupper, dels unga personer, dels äldre. Ett mål är att de nya livsmedlen ska kunna serveras i den offentliga sektorn, till exempel i skolor och äldreboenden. 

Läs pressmeddelandet om satsningen.

Krokig jakt på krokig morot

Uttrycket “krokig morot” är vanligt för att beskriva livsmedelsförluster som upplevs som onödiga. Men morötter kasseras sällan för att de är krokiga. Däremot är en betydande andel av de morötter som produceras i Sverige idag av fel storlek eller avbrutna. Morötterna saknar därför marknadsvärde och används istället i andra syften, till exempel som djurfoder.

I första delen av Blod & Rova har vi kartlagt restflöden från morötter och andra råvaror från svenskt jordbruk och livsmedelsindustri. Arbetet har gjorts genom en litteraturgenomgång, intervjuer och en workshop med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan. Sammanställningen pekar på att avsaknad av lönsamhet är en gemensam utmaning för jordbruket och industrin. Den kan till exempel bero på att infrastruktur och logistik saknas, att köpare ställer höga krav på utseende, eller att förädlingsgraden är låg. Restflödena kan även innehålla för höga halter av oönskade ämnen, till exempel bekämpningsmedelsrester, tungmetaller eller naturliga gifter. Skulle de vara enkla att ta hand om, efterfrågade av konsumenterna och säkra att äta, skulle de inte bli restflöden.

Riskvärdering av restflöden

Utifrån resultatet i första delen av projektet har ett antal intressanta restströmmar pekats ut att jobba vidare med. Nästa steg i projektet blir att riskvärdera dessa restflöden genom kemisk analys i laboratorium, för att säkerställa att koncentrationen av oönskade ämnen inte är för hög. Efter det kommer produktutveckling att påbörjas och de första prototyperna kommer tas fram.