1. Startsida
  2. Press
  3. [2023-05-12] Vi kommer se mer rening av PFAS-förorenat vatten framöver
Reportage | 2023-05-12
Man i lila tröja framför skrivbord

Vi kommer se mer rening av PFAS-förorenat vatten framöver

Skumfraktionering, nanofiltrering, ozonering, jonbytare, pulvriserat eller granulerat aktivt kol. Det finns flera olika tekniker för att avskilja PFAS, och de är under ständig utveckling. PFAS-experterna på IVL driver tekniken framåt med hjälp av försökspiloter.

– Det går att fullständigt avskilja PFAS, men då krävs en kombination av tekniker och det blir väldigt kostsamt. Ännu finns ingen enskild teknik som tar bort alla typer av PFAS, säger Andriy Malovanyy, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I samarbete med både svenska och internationella forskarlag, företag och branschaktörer testar och utvecklar IVL reningen av PFAS-förorenat vatten. Oftast handlar det om avloppsvatten och lakvatten från deponier. Avloppsreningsverken tar emot stora volymer avloppsvatten och dagvatten, och i det vatten som lämnar anläggningen uppstår ett koncentrat av PFAS.

Det gör avloppsreningsverken - lite oförtjänt kanske - till en hotspot för PFAS. Än högre PFAS-koncentrationer finns det dock i lakvattnet från avfallsdeponier och i förorenat yt- och grundvatten från brandövningsplatser. Därför gör det också mest nytta att arbeta med just dessa utsläppskällor.

PFAS-rening ett outforskat område

avloppsreningsverk

Avloppsreningsverk utgör en hotspot för PFAS.

– PFAS-rening av lakvatten, men särskilt kommunalt avloppsvatten är fortfarande ett väldigt outforskat område. Under många år har läkemedelsrening, och på senare tid, kväverening varit prioriterat. PFAS har inte börjat komma upp på agendan förrän på sistone, säger Andriy Malovanyy.

Det har heller inte funnits några rättsliga krav på PFAS-rening, annat än på dricksvatten genom Livsmedelsverkets åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter. Bara ett fåtal anläggningar i Sverige har kolfilter som ett sista steg på kommunala reningsverk, men det syftar framför allt till att avskilja läkemedelsrester och fångar bara delvis upp PFAS.

På senare år har dock PFAS seglat upp som ett potentiellt allt större miljö- och hälsoproblem och regelverken börjar nu dras åt, inte minst inom EU. I början av året var Sverige ett av de länder som föreslog ett totalförbud av PFAS inom EU. EU har också beslutat om ett nytt dricksvattendirektiv med ett gränsvärde på fyra nanogram PFAS per liter, som nu implementeras i svensk lagstiftning.

Kan brytas ner mindre PFAS-föreningar

– De beslut som nu rullar ut i EU och i Sverige kommer leda till både tekniska åtgärder för att förhindra spridning och mer rening av PFAS-förorenat vatten, säger Andriy Malovanyy.

Men det gäller också att ha koll på vilka ämnen som är viktigast att avskilja. Om man fokuserar på enbart de fyra vanligaste PFAS, de så kallade PFAS-4, gör det stor nytta att avskilja bara 50 procent, även om det bästa förstås vore en fullständig avskiljning.

Till PFAS-4 hör de idag förbjudna ämnena PFOA och PFOS. När de bryts ner kan de bilda mindre molekylkedjor som också kan vara skadliga. Därför är det viktigt att säkerställa att de PFAS som avskiljs från vatten destrueras på ett säkert sätt och inte bildar andra potentiellt toxiska fluorerade ämnen.

Försöksorienterad inriktning

Idag jobbar runt 25 personer på IVL med PFAS på olika sätt, bland annat med labb- och analys, miljöprövningstillstånd, riskbedömning och teknikutveckling med försökspiloter.

– Vi är väldigt försöksorienterade, inte minst med reningsstegen. Vi försöker hela tiden ligga i framkant med metodutveckling och det senaste inom forskningen. Förhoppningsvis kommer vi kunna bidra till att utveckla teknik som inte blir så dyr.

På sikt hoppas Andriy Malovanyy på certifiering av PFAS-nedbrytning vid förbränning.

– Det är mindre utmanande att säkerställa att PFAS faktiskt bryts ner, än att fånga upp det ur miljön på ett kostnadseffektivt sätt. Men det är viktigt att vi verkligen lyckas med att destruera det PFAS som vi avskiljer. Annars är det inte säkert att miljönyttan med rening och destruering blir så stor som vi hoppas.

Läs mer om vårt arbete med PFAS

 

Prenumerera på våra nyhetsbrev