pressmeddelande | 2021-07-06
Krondroppsnätets mätningar av försurning och övergödning i svenska skogen.

Krondroppsnätets övervakning omfattar ett 60-tal ytor i skog och på öppet fält över hela landet. På bilden syns en provtagare för att mäta krondropp från träden. Foto: Gunilla Pihl Karlsson

Ny rapport visar fortsatta problem med försurning och övergödning i södra Sverige

Trots minskade utsläpp av luftföroreningar fortsätter försurningen att vara ett problem framförallt i de södra delarna av Sverige. Det visar den senaste rapporten från Krondroppsnätets övervakning av skog och mark. Mätningar från 2020 visar på en trolig effekt av Covid-19 pandemin, där samhällets nedstängningar ser ut att ha minskat svavel- och kvävehalterna med mellan 15 och 40 procent jämfört med tidigare år.

– Det är troligt att de här minskningarna beror på nedstängningarna av olika samhällsaktiviteter i Sverige, övriga Europa och globalt, men definitiva slutsatser kräver ytterligare utredningar, säger Gunilla Pihl Karlsson, forskare på IVL och projektledare för miljöövervakningsprogrammet Krondroppsnätet.

Nedfallet av försurande ämnen över Sverige beror till stor del på långväga transporterade luftföroreningar och har minskat i takt med de utsläppsminskningar som har gjorts i i Europa. Sedan 2001 har svavelnedfallet över Sverige minskat med 74 procent och kvävenedfallet med 33 procent. Men trots det når de flesta svenska län inte miljömålet Bara naturlig försurning. Orsakerna är bland annat ett fortsatt högt kvävenedfall och intensivare skogsbruk.

– Återhämtning är en långsam process och flera faktorer bidrar till försurningen. Kvävenedfallet har inte minskat lika mycket som svavelnedfallet. Även skogsbruket bidrar till försurning genom trädens upptag av näringsämnen, som kompenseras med att sura joner avges. Försurningen blir permanent när biomassa skördas och tas ut från skogsekosystemen. Dessutom kan kväve börja läcka när skogens förmåga att ta upp kväve överskrids, vilket leder till ytterligare försurning, säger Gunilla Pihl Karlsson.

Vid den regionala utvärderingen 2020 av miljömålet Ingen övergödning bedömde de flesta länen att de inte ser någon tydlig förbättring vad gäller utvecklingen. Mätningarna inom Krondroppsnätet visar att nedfallet av kväve i hela Götaland och i de sydvästra delarna av Svealand överskred den kritiska belastningsgräns som Sverige har antagit som målvärde för barrskog. Det finns också tecken på att skogen i sydvästra Sverige närmar sig kvävemättnad vilket ökar risken för att kväve läcker ut till grund- och ytvatten och ytterligare bidrar till övergödningen.

– Halterna av nitratkväve är förhöjda i markvattnet på flera platser i sydvästra Sverige, vilket visar att skogens förmåga att ta upp kväve överskrids. Det beror på kvävenedfallet, men också på hur mycket kväve som tas ut från skogsekosystemen i samband med avverkning eller som läckage med avrinningen, säger Gunilla Pihl Karlsson.

Under perioden mars-september 2020 minskade såväl lufthalter som halter i nedfall av både svavel och kväve över Sverige med mellan 15 och 40 procent, jämfört med tidigare år. Perioden sammanfaller med samhällets nedstängningar på grund av Coronapandemin.

– För att fortsatt minska problemen med försurning och övergödning av skogsmarken i Sverige är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att få ner svavel- och kväveutsläppen ytterligare, både i Sverige och i övriga Europa, säger Gunilla Pihl Karlsson.

Läs mer och ladda ner rapporten här: Försurning och övergödning i det svenska skogslandskapet Öppnas i nytt fönster.

För mer information, kontakta:
Gunilla Pihl Karlsson, gunilla.pihl.karlsson@ivl.se, tel. 010-788 67 58

Krondroppsnätet övervakning omfattar ett 60-tal ytor i skog och på öppet fält över hela landet. I områdena mäter IVL i samarbete med Lunds universitet sedan flera år tillbaka atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi för ett stort antal ämnen, och parametrar som har betydelse för försurningen och övergödningen av mark, sjöar och vattendrag i Sverige. Arbetet görs på uppdrag av svenska luftvårdsförbund, länsstyrelser samt Naturvårdsverket och är en del av det regionala och nationella miljömålsarbetet.